Camillas la la land

Alla inlägg under juli 2011

Av Camilla Boström - 26 juli 2011 23:45

Idag åkte vi ut till klubben och körde ett lydnadspass med Linda & Lisa.


Framförgåendet verkade Niro helt ha glömt bort. Han såg ut som ett frågetecken då jag sa "Före"... Det var helt borta. ??????? Backade rejält och gjorde ett "träd" och då funkade det bättre.

Fria Följet börjar kännas riktigt stabilt. Han kan fortfarande tappa farten/fokus på längre raksträckor. Men om jag bara lyckas hålla min nervositet i shack borde det gå lysande. Linda lånade Niro för att känna efter hur det känns då en hund håller sig nära och nästan tränger lite. Jag försöker ju träna bort lite av Niros trängande då det är lite svårt att göra vänstersvängar då han tränger för mycket. Men Linda vill pröva hur det känns. Niro skötte sig väldigt bra, det är ÅR och DAR sen någon annan än jag gick fria följet med honom. Men han gick väldigt fint och från sidan ser det riktigt snyggt ut. Han har ju lite framskjuten position, men inte så farligt som jag har trott.


Hopp/sitt/hopp funkade lite sådär. Antingen hade jag världens tråkigaste leksaker eller så var han trött/varm, för det var inget tempo alls. Så jag vet inte vad jag ska tro. Får känna på hoppet igen imorgon eller någon annan dag och se om det var en tillfällig svacka eller något jag måste åtgärda.


Ikväll tog vi en cykeltur. Stannade till vid kärleksstigen så Niro fick bada lite. En riktigt mysig tur blev det.


              


ANNONS
Av Camilla Boström - 25 juli 2011 22:35

Igårkväll åkte jag ut i skogen och la ett spår åt Niro. Det blev totalt 1300 meter och liggetid blev närmare 2 timmar.

Apporter: Platspenna, Nyckel, Vante, Metallhylsa, Strumpa och en träapport.

Jag la spåret i en form av ett M. Markerade vinklarna med 3 nypor för att kunna iakta Niro noga hur han jobbar genom vinklarna. 1:a vinkeln fortsatte han rakt igenom och tappade spåret. Han gjorde en cirkel och kom tillbaka bakom mig och tog upp spåret igen. Lugnt och metodiskt prövade han vinkeln en gång till och hittade då rätt.

Första apporten, platspennan plockade han ganska direkt. Andra apporten som var nyckeln markerade han jättetydligt och stannade och nosade. Dock började han krafsa på den istället för att plocka upp den vilket gjorde att han tappade bort den i mossan. Så vi satt där och grävde en stund och han var väldigt ivrig och letade hetsigt. Dock krafsade han istället för att plocka upp den gång på gång. Men tillsist fick jag honom att plocka upp den och han fick belöning. Sprättade den 2-3 gånger och han plockade upp den varje gång.

Metallhylsan som låg som apport nr 4 gick mycket bättre, den plockade han direkt.

Skinnhandsken som låg som nr 3 blev jag väldigt förvånad över då han gick rakt över. Ropade tillbaka honom och släppte på honom igen å då tog han den. Jäkla otyg att gå över, för han nosade på den första gången och valde alltså bort den. Det får man inte göra!

Andra vinkeln gjorde han ett jättetapp på och det syntes att han nästan blev panikslagen över att inte hitta spåret igen. Han satt iväg i galopp å helt fel håll och letade och letade. Ropade tillbaka honom till mig och släppte på honom igen och då blev han genast mycket mer noggrann och tog vinkeln jättefint. Strumpan och träapporten plockade han utan tvekan på en gång. 3:e vinkeln tog han minutiöst noga och inget tapp.


Så frågan är: När han tappar i vinklar, ska jag ta tillbaka honom då han svävar ut, eller ska jag rycka på axlarna och gå av spåret å säga "bättre lycka nästa gång"? Det syns ju tydligt då han tappat, han ökar tempot och blir väldigt hög med nosen. Han ser mer ut som en sökhund än en spårhund då han tappar.


Min plan är att lägga spår med mycket vinklar och märka ut dem noga så jag får chans att studera honom mera då han tappar respektive hittar sig igenom vinklarna. RÄTT? FEL? TIPS? Om nu nån orkat läsa hela inlägget ;) Hahahaha



ANNONS
Av Camilla Boström - 24 juli 2011 23:20

Hade ju tänkt att vara duktig på att uppdatera bloggen för att ha koll på min och Niros träning. Det har ju gått sådär...


I veckan har vi tränat ganska mycket lydnad. Både tillsammans med andra och själva.

Kryp: Går framåt! Han ligger fint med frambenen och har hela framdelen i backen, dock är det fortfarande lite si och så med rumpan som har en tendens att bli hög. Men han kämpar på jättebra och vill verkligen göra rätt. Han prövar sig fram, och då han inte får klick och belöning så prövar han att krypa på andra sätt. Ibland blir det rätt, ibland lite fel. Men jag är väldigt glad att han håller sig lugn och sansad och tänker sig för och inte hastar iväg. Jag har haft jättestor hjälp av Katarina som coachat oss i krypet. Hon har stått på sidan och skött klickern då han krypt rätt. Jag har svårt att se om han blir hög bak eller ej, och det blir ibland att jag belönar fel. Så när hon sköter klickern går det bättre. Hon har visat mig några sätt att träna själv, sätt jag kan stå på för kunna se hans rörelser. Prövade idag själv, men då jag flyttar mig ur position och går före honom eller baklänges fast på hans sida så förstår han inte riktigt vad han ska göra och vi blir lite förvirrade båda två. Får backa bandet lite då vi tränar själv och fortsätta i position då jag har andra ögon som tittar på oss.


Har även tränat mer på framförgåendet. Det funkar jättebra just nu. Han har haft en tendens till att tveka på andra sträckan och inte gått ut i full koppellängd. Men nu de senaste gångerna har det funkat klockrent! Han går ut fint och målmedvetet framåt, inte stretat allt för mycket. Han har dessutom gjort halt med fokus fortfarande helt framåt. Han har tidigare saktat av på tempot efter ca 10 meter, för han har förväntat sig belöning där. Men vi har lyckats utöka avståndet och jag har inte märkt av den tempoändringen de senaste träningstillfällena.


Fria följet. Känns bättre och bättre. Har tränat med dirigering och har inte känt mig lika tvekande och osäker, och då har han såklart gått bättre. Måste dock köra några gånger utanför våran safteyzone, och ha mer publik som tittar på. Måste komma över min nervositet i det momentet!! Vet inte varför jag är så himla nervös i Fria Följet då jag har publik, och inte i de andra momenten??? Nån som har nån idé varför? Berätta gärna!!


Läggande under gång. Han är fortfarande inte den snabbaste i stan. Även här har han en hög rumpa som är gjord av sirap och segar ner till backen. Idag kändes det dock bättre! Jag körde även i högre tempo, alltså joggingtempo. Då stannar han tvärt och använder "fällknivs-metoden" istället för "krypa-ner-metoden".


Inkallande med ställande. Gick inte alls nå bra idag. Länge sen jag tränat det, så det är kanske inte så underligt. Måste lägga ner mer krup på det!! Han liksom bara saktar ner i tempo och tar en massa steg innan han tillsist stannar. Inte godkänns. Men det är jag som har slarvat med belöningar och belöningsplaceringen. Dumma mig! Sen kan jag för mitt liv inte komma ihåg om jag tidigare använt "STÅ" eller "STANNA" som kommando åt honom.


Niro klarar sig otroligt bra trots en så snurrig och virrig matte och träningskamrat. Herregud han har det inte lätt...



Av Camilla Boström - 21 juli 2011 23:33

Började med att jag och Niro snubblade över en katt i höggräset här på baksidan av vårt hus. Eftersom den bokstavligt talat flög upp mindre än en meter framför oss så flög ju Niro naturligvis efter den. Han tog ett skutt och pinnade fast katten mellan frambenen och la sig ner på den. I ren panik/reflex så vrålade jag ju rakt ut. Då släppte han iväg katten igen som remmade iväg som ett vitt streck. Kollade Niro i munnen och såg varken blod eller pälstussar så förhoppningsvis bet han inte katten. Hittade inga revor eller märken i ansiktet heller så ingen skada gjord på honom heller.


Vi åkt sen till Bertnäs och lämnade igen ett kameraobjektiv jag lånat av Jenny. På vägen hem efter E4:an så får jag möte av en mörkgrön bil som vinglar över i mitt körfält!! Jag tutar och väjer undan till höger mot väggrenen. Vet inte om det var ett rattfyllo, nån som slumrat till eller om personen satt och pillade på en telefon eller så. OBEHAGLIGT NÅ HEMSKT iallafall. Hann aldrig se något registreringsnummer eller vad för bil det var. För mycket adrealin i kroppen antar jag.


Sen då jag kommer in till stan så bestämde jag mig  för att ta en promenad med Niro nere vid norra hamn/norrstrand och till djupviken. Där strosar vi runt i godan ro då jag hör en människa ropa hysteriskt på vad jag antog var en hund. Och jaaa, mycket riktigt. Två små lösa torpeder kommer springandes mot Niro. Jag hinner precis koppla upp honom, platsa honom bakom mig och gå hotfullt mot hundarna och mota bort dem från oss. Matten fortsätter att skrika och gorma på sina hundar och ingen av dem ens vrider på ett öra. Men jag var nog tillräckligt otrevlig/hotfull mot dem att de ändå valde att röra sig ifrån mig och möta upp sin matte. Ett jäkla schå hade hon med att få in dem nog nära för att kunna koppla upp dem.


Vi gick tillbaka till bilen och körde hemåt. Kom till rondellen på sundgatan utmed kanalen och där får jag MÖTE av en rullskridskoåkare i själva rondellen!! Idioten åkte alltså mitt i körbanan, i fel riktning och korsade precis framför min bil. Jag tvärnitade och skrek rakt ut. Niro stötte nog nosen i buren för han satt upp. Vilken jävla galning!!!


Sen åkte jag raka vägen hem och har nu stängt inne mig och Niro i lägenheten och ska inte gå ut nåt mer idag. Nog med spänning för en kväll. Hoppas på en bättre dag imorgon!


Av Camilla Boström - 19 juli 2011 00:22

Tränade på klubben idag.


Läggande under gång... Hmm, nu har vi snart prövat alla metoder vi kan komma på för att få ner Niros ända snabbt. Den är segare än sirap ner i backen. Men jag vete fasen alltså... När vi tar ut honom från fotposition så går det lite fortare ner, men då använder han helt fel metod vilket gör att han liksom kryper ner/fram. Det gör ju att det dels blir väldigt fult, men också att han tjuvar typ en halvmeter. Inte bra.

I fotposition använder han rätt metod (fällkniven) där han lägger ner armbågar och rumpa samtidigt och rumpan fäller han bakåt. Snyggt och han tvärnitar. Dock går det låååååååångsamt innan han är helt nere. Slowmotion typ. Så just nu känns det som pest eller kolera.


Niro går ju ner sig i tempo ganska fort, hans fokus räcker i ca 10 minuter och sen har han tappat den där "udden". Så idag prövade vi på att vi körde på tills jag kände att han började tappa fart i träningen och då platsade jag honom tillsammans med Jenny som fick aggera stolpe med honom. Sen lånade jag en annan hund som jag lekte/kampade/gosade med. Han blev "svartsjuk" och fokuserad på mig. ALLRA MEST frustrerad blev han då jag bara kelade med den andra hunden, inte då jag kampade.

När jag sen tog upp Niro igen för att träna lite så var han väldigt "klängig" på mig. Vi ska testa det nån mer gång och se om man kan få upp lusten för att vara med mig en längre stund än han har nu.


Körde även vänster-halter/vänster marsh. Seg även där, i själva svängen. Fotgående i övrigt känns fortfarande väldigt bra, fokuserat och motiverat.Men det är alltså själva vänsterrörelsen vi inte har något swung i.


Avslutade med framförgåendet. Första sträckan går han vääääldigt fint ut, bra riktning utan att vända upp, streta eller tveka. Däremot andra stäckan ville han inte alls lämna min sida... Hmm, det måste jag lösa!


Imorgon ska vi träna bevakning i skogen. Kul!

Av Camilla Boström - 13 juli 2011 14:57

Lydnad idag igen på klubben.


Hopp + Sitt + Hopp

Niro har bra målbild på ett långt uthopp, han vänder sig inte om förens jag ger sitt-kommando. Dock har vi problem med avsluten. Själva sättandet efter uthoppet är seeeegt, samma sak med ingången vid min sida är seeeeg. Så jag ska plocka ut de delarna och jobba med lite separat. Snabbt ner med rumpan och snabbare smidigare ingångar. Sen variera belöningen så att jag kanske har 2 olika saker på mig så att han ibland får boll, ibland spengummi eller nåt annat. Ibland kanske en köttbulle.


Fritt Följ

Fick dirrigering idag, och måste säga att det känns som om det faktiskt börjar släppa för oss. Han är mycket mer fokuserad, mycket längre. Han fortsätter att jobba även då det blir utebliven belöning då han gör nåt galet. Högre motivation helt enkelt. Måste säga att jag känner mig lite säkrare också, på att gå åt rätt håll och ha ett bra tempo i steget. Känns inte som att jag tvekar lite mycket i vändningar/svängar då jag blir kommenderad. Hejja oss! Dock måste jag tänka på belöningsplaceringen, Niro har fått en lite framskjuten position och tränger så jag får lite svårt att gå rakt och normalt. Men med rättplacerad belöning borde jag kunna reglera tillbaka det ganska fort. 


Jag och Niro fick även agera störning åt King. King tycker det är lite jobbigt med andra hundar runt omkring, så vi körde lite på avstånd så att han och Linda ändå kunde köra ostört. King skötte sig jättebra och med stöd av Linda kunde han koppla bort att jag och Niro också var på planen.


Av Camilla Boström - 12 juli 2011 22:01

Men hur svårt ska det vara att uppdatera en blogg? Bättring, bättring!


SEMESTER nu. Underbart. Det kommer bli mycke hundträning hela semestern, och det känns bra. Idag samlades vi i bevakningsgruppen kl 14 och jag var hemma strax innan 22.


Vi började på klubben med lydnad.

Framförgående: Bra. Vi har ju en grund och han har en uppfattning om vad ordet "före" betyder. Dock är han lite långsam ut och vill inte gå före hela sträckan. Sen idag (igen) kom jag på hur viktigt det är att Niro får rättplacerad belöning. Idag blev det så att belöningen hamnade till vänster om honom 3 gånger på raken, vilket resulterade i att han strävade väldigt mycket mot vänster den sista gången. Så rätta upp belöningen så den kommer rakt framför är prio nr 1. Sen taimingen på belöningen så den verkligen kommer då han STRÄVAR framåt, och riktningen är rätt. Viktigt också att variera belöningen så att den ibland kommer direkt han lämnat min sida, och ibland då han har bra strävan framåt, och nångång vid stillastående och att jag då går fram och belönar framifrån. VARIATION CAMILLA, KOM IHÅG DET NU!!


Andra passet tränade vi stadga i sitt och ligg. Det är väl inget vi har något problem med, förutom att Niro har kopplat ihop mitt "ligg-kommando" med liggkommandot inför krypet!! Vilket då såklart gör att han tjuvar i kryp då jag lämnar honom. FRUSTRERANDE. Så nu är det fokus på "plats-kommandot" (som vi haft tidigare men jag slarvat med att använda). Plats är alltså hakan ner i marken å då kan man inte krypa. Sen stadga i platsen då jag går som gömd och att han inte lyfter då jag gå tillbaka till honom. Ledord på det är alltså STADGA, STADGA, STADGA.


Körde även några läggande under gång, och jag tycker mig känna en skillnad i hastigheten i själva läggandet. Åt rätt håll! Jippie! Fortsätta träna på det.


Fokuset i Fria följet känns riktigt bra nu, känns som att han är mycket mer villig och följsam. Han tappar inte lika mycket och är mer på tårna. Fast, där är det ju upp till bevis på tävling. Det har alltid varit vår akilleshäl då jag är så fasligt nervös då jag går in på plan och beter mig väl riktigt konstig i Niros ögon. Men jag är hoppfull om att vi är på rätt väg även med det. Ska köra mer med dirrigering av tävlingsledare så att jag inte styr själv vart jag ska gå och när.


Vi körde även platsliggning i grupp och det gick bra förutom att Niro har lite för mycket förväntan då jag kört lydnad med honom innan. Han ligger inte helt avslappnad då. Jobba vidare på det alltså.


Efter middagsrasten så körde vi till Råberget och körde bevakning/ljudmarkeringar. Vi stressade på som galningar och höll ett högt tempo idag. Mest för att vi alla tror att vi är gjorda av socker och skulle smälta av det stundande regnet från de svarta molnen på himlen. Men det gav effekt av att vi sprang fram och tillbaka, gastade och skrek till varandra efter stigen då vi böt hund osv. Det blev vad man kan kalla rally-bevakning. Fort gick det. Men Niro gick superbra på det, han kom upp i varv och gick igång redan vid bilen. Väl på stigen går han ju bra att styra upp även om han är uppsjåsad. Ljuden plockade han ganska omedelbart och bjöd själv fint ut till figgen. Mycket lyckat faktiskt. Han har ju annars en tendens att "ta slut" fort då han blir som galen i kampen och tar i för kung och fosterland. Dom säger ju att "dödandet" av föremål är mycket mer energikrävande än själva jakten. Å det är ju "dödandet" som Niro gillar bäst. Men idag blev det snabbt och effektivt och han tog aldrig slut. NÖJD!


Sen blir det ju uppenbart varje gång jag kör Niro att både jag och han behöver bättre kondis. Så jag MÅSTE ut och springa, cykla och allt annat jag kan göra för att bättra konditionen på oss. Fy va trist, men ack så nödvändigt!


Imorgon ska vi köra ett till lydnadspass, och jag ska bli bättre på att hålla träningsdagbok så jag kan gå tillbaka och läsa om vad vi gjort och vad som gått bra och mindre bra.


Adios amigos (om nu någon fortfarande kollar in här, antar att jag är ganska ensam om i bloggen nu för tiden)

Presentation

Följ bloggen

Följ Camillas la la land med Blogkeen
Följ Camillas la la land med Bloglovin'

Fråga mig

1 besvarad fråga

Omröstning

När kommer snön?
 Inatt!!
 28 december
 Aldrig?
 NU!
 Imorgon

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se