Mina planer för fredagen blev lite annorlunda än vad som var meningen. Lite stressigt på förmiddagen, men sen på eftermiddagen kände jag mig sugen på en härlig promenad så jag fiskade upp Ingela och tog med henne till Eliasleden i Svensbyn. Tanken var att klättre upp på toppen, men på grund av tidsbrist så blev det bara halvvägs. Det är många många år sen jag var dit sist, kan väl tro att det var i lågstadiet någon gång på en skolutflykt. Hur som haver så var det med hjärtat i halsgropen och paniken i rösten som jag försökte hålla min hund någorlunda lugn. Ni kanske förstår varför?!?

På nervägen höll jag honom kopplad då jag inte ville riskera några benbrott på nån av oss.

Vackert var det då! Massor vackert. Synd att det dock hann börja skymma och solen gick ner bakom berget så ljuset för att fota blev bara sämre och sämre.