Back in Piteå! Borta bra men hemma bäst, eller hur är det?

Lägret har iallafall varit HELT suveränt! Jag har fått massor med träningstips och motivation, roliga idéer och lösningar. Vi bodde på ett superfint ställe, ett naturvårdsområde med får, kossor, gäss massvis med kaniner osv. Precis vi Hjälmarens strand så havsutsikt hade vi från fönstret. Lägergården Team D & D hade hyrt fungerade ypperligt för ändamålet. Jag tror det var ca 25 rottisar + några "utbölingar" och det fungerade väldigt bra. Lugnt och städat och ytterst lite gruff. Hundar som satt i bilarna i väntan på att åka ut i skogen kunde väl skälla lite, men inomhus var det väldigt lugnt och tyst.

Åsa & Frida har gjort ett helt SUVERÄNT jobb med mat-planering, scoutning av platsen för gruppernas träningsområden (spår, sök & lydnad). De hade tänkt på ALLT inkl tvål och toalettpapper till alla WC. Bättre genomfört läger kan man inte få! Speciellt då man tänker på att de har varit ensamma med allt planerande, ingen "kommitte" som suttit och planerat & arrangerat!

Som ni kanske förstår så hade jag kameran med mig, och den har gått varm kan jag lova. På hemresan satt jag och gick igenom och raderade bilder som var under medel i kvalité och då jag var klar var jag nere på ca 800 bilder. Å då är det ju mest bilder på lydnadsgruppen där jag höll till. Hoppas att någon i spår/sökgrupperna har fotat så man får se vad de höll på med?!

Min dator bestämde sig för att gå sönder dagen innan jag åkte iväg på lägret. Så för tillfället är jag helt datorlös. Sitter nu hemma och mamma och lånar hennes för att skriva lite här. Detta innebär att ni (och jag själv för den delen) spänt får vänta tills jag får datorn fixad eller på annat sätt får tillgång till en dator innan bilderna kan läggas in och gås igenom. Irriterande!!!

Jaja, kanske någon annan av lägerdeltagarna har några bilder att visa upp så länge? Jag vill ju SEEEE!!

 Niro har inatt övernattat hos sin älskade Cuda. Ganska direkt efter att jag lämnat honom hade han funnit sig tillrätta och fått en massa mys och gos med Ingela. Enligt rapporter hade natten förflutit bra, inget pip och oro utan lill-prinsen hade sovit hela natten. Själv hade jag en helt händelselös natt på hotellet... Alla gäster hade checkat in då jag kom kl 22, och förutom några gäster som kom upp då restaurangen stängde 23 så såg jag inte en enda person på hela natten. Jo, en gäst satt vid gästdatorn till ca 01.30, men sen knatade även han iväg på sitt rum.Det är så tråkigt då det inte finns så mycket att göra. Man blir så mycket mer trött och man känner sig ensammast i världen. Då är det mycket bättre då det är något typ av nöje på hotellet, då har man iallafall något att göra och lite folk runt omkring sig. Det känns så dumt att sitta och ingenting göra. Bara sitta av tiden och rulla tummarna är ju gode så långtråkigt. Inatt fanns det inte heller några lämnade bokningar man jag kunde pyssla med. Jaja, kanske blir det bättre inatt. Fast så kanske jag inte ska säga för då kanske hela helvetet brakar lös... Kom hem stax före 7.30 och sov till  11... Sen kunde jag inte sova nå mer. Men jag hoppas få några timmars sömn nu på eftermiddagen så jag orkar vara vaken inatt.   

    Fy vad jag är leds på några av mina grannar...  Eller rättare sagt dom på 3:e våningen. Tror jag har berättat tidigare om dom.  De hade en period där runt valborgs, några veckor innan och några veckor efter. Då sköt de raketer från sin balkong. Å inga sånna dära som bara låter som en fis, utan riktiga jäkla raketer med en jäkla smäll. Sena kvällar & mitt i natten kunde de fyra av några smällare.  Det tog några gånger innan jag hann se att det faktiskt kom därifrån. När jag fått det bekräftat så ringde jag faktiskt till vaktbolaget och bad dem komma hit å styra upp det hela litegrann. Då slutade de för den natten, men några dagar senare så började de om.  Nu har det då iallafall varit tyst ca 1 vecka.    Sen har det kastats ut matrester på gräsmattan. Kommer inte ihåg vad det första var, men sen dök det iallafall upp 2-3 hamburgare med bröd, ost och dressing. Najs. Niro fick ju en väldigt stor dragning ditåt varje gång vi gick förbi. Nu för någon dag sen så hade de ätit kräftor, och verkat finna det nödvändigt att slänga resterna rakt ut på gräsmattan...     Jag kan ju se till så inte Niro kommer åt deras matrester, men vid kl 03-04 på morgonen så inträffar något mindre roligt!! MÅS-JÄVLARNA har slagsmål över resterna! FY FAN vad dom skriker och lever om...          

Har tidigare berättat om Niros dolda talang som sakletare. Tänkte att jag skulle visa upp några av hans fynd. Alla är fotade med mobilen, då jag vanligtvis inte ids ta med mig storkameran på promenad... Tänk om han skulle hitta något av värde någon gång, typ en trisslott med miljonvinsten ;)

 Fler saker kommer säkert i framtiden :)

Vår bästa Ingela fyller år idag!!

HURRA HURRA HURRA HURRA!!!

Vi nämner ingen ålder så vi inte blir osams eller nåt sånt... ;)

Varje gång jag påbörjat ett inlägg så blir det bara klagobloggen nr 1... Så då raderar jag och loggar ut och tänker att jag skriver någon annan dag då allt känns lite lättare och bättre. Men den dagen verkar då inte komma. Det är fortfarande trist och eländigt i mitt hem. Inget jobb, inga pengar.

Å sånt vill ju ingen läsa om, så därför blir det inte så många inlägg. Jag har inte heller någon ork till att bege mig ut och fota. Fastän jag har flera idéer på grejer jag skulle vilja fota, så blir det inte.

GAAAAAHAAAAAAAAAAAAA!!!

Jag blir mer och mer apatisk och vissa dagar ids jag inte ens klä på mig. Det spelar ju ingen roll... Det gör ingen skillnad om jag stiger upp eller ej. Den där känslan av att inte behövas, den är fördjävlig. Jag vill ha ett jobb där jag behövs, där jag gör en skillnad. Där jag är saknad om jag är borta.

Här kommer lite bilder från våran rottisträff. Det var väldigt trevligt, även om vi inte blev så många som jag trott. Det var ett glatt och träningsvilligt gäng och vi fick mycket gjort under dagen. Alla hade vi olika saker och erfarenheter att dela med oss av så det blev mycket hundträningssnack.

 Å vilken premiär det blev! Oj va duktig han var, Niro-Piro.

Först la jag ett kort rakt spår för att se vart han låg och om något av det vi gjorde i höstas fastnat och mognat. Han gick spåret ganska bra, lite vingligt och trevande till att börja med. Han gick ca 3-4 meter från spårkärnan, men vid första apporten började han vinda tillbaka och hittade den. Efter det gick det mycket rakare och han verkade lite mer säker på vad han skulle göra. Han spårade sen rätt på slutet.

Sen gjorde vi en luring!! Jag la ett spår till Cuda, och Ingela la ett till Niro. Vi tog det som spår nr 2 och han gick mycket rakare, snabbare och mer fokuserat. Lite vingligt vid något tillfälle, men tog alla apporter! På alla utom första så plockade han upp dem, vänder sig om mot mig och släpper den igen. Det funkar ju bra, inget tugg och det är ju en tydlig markering. Tror inte jag ska lägga ner tid på att han måste plocka upp den och komma med den. Bara han stannar och markerar som han gör nu så är jag supernöjd!

Roligt att få premiären avklarad! Visserligen var det en del snö kvar i skogen, men den försvinner nog ganska så fort.

För Ingela & Cuda gick det också som en dans! Den där lilla svarta illern tog sig igenom snårskogen som om hon inte gjort annat. Svårare var det för Ingela och mig att hänga med i hennes takt. Eftersom det var jag som lagt deras 2:a spår så gick jag bakom för att se så de inte gick vilse eller nåt. Det blev ett gode roligt med lite klurigheter och bitvis tät och stickig terräng. De borde då vara mycket nöjda med premiären!

Premiär nr 2 för säsongen blev en mjukglass! Mums!