Niro är en väldigt duktig sakletare. Dagens bästa fynd var ett fint dammsugarmunstycke. OJ så stolt en liten hund kan bli :)

Nää fy va trist, trött och likgiltig jag känner mig nu. Inte glad, inte ledsen, inte arg heller. Bara likgiltig... Det är nog den värsta känslan. Kanske att jag känner mig lite irriterad också...

Jag är så leds på att gå runt kvarteret med Niro så jag DÖR!! Efter kortisonbehandlingen har vi fått stränga order om att han ska hållas så still som möjligt och bara ut på korta rastningsrundor i 10-12 dagar. Nu har det gått 4 dagar och Niro kan inte längre hålla sig i schack. Så fort jag börjar ta på mig skorna så börjar han trampa runt och pipa å flåsa.I vanliga fall väntar han lugnt och fint tills jag är klar å tagit på halsbandet. 

När vi väl kommer ut så är han så ivrig & glad, å lekinviterna är täta! Jag blir så ARG på mig själv då jag bli irriterad på honom då han inte kan kontrollera sig, jag vill ju bara hans bästa! Det är ju inte så rättvist av mig att bli arg på honom för att han är glad och vill leka med mig. Så våra korta promenader handlar mest om att han vill leka å ha skoj och springa, å jag som försöker hålla honom lugn och sansad = inte alls roligt. I alla hans glada språng och lekinviter så glömmer han ju bort att göra allt han faktiskt SKA göra, nämligen sina behov. Så att gå runt kvarteret kan ta ca 20 minuter då jag försöker gå så långsamt som möjligt för att han ska få tråkigt och göra ifrån sig... Å detta måste vi då göra flera, flera gånger om dagen då han aldrig riktigt har tid att göra ifrån sig helt och hållet...

Försöker intala mig att snart är det över. SNART är han frisk och kry och vi kan ta långa sköna promenader å han får SPRINGA LÖS!!! Så jävla skönt!

JAG KOMMER NOG I PROTEST LÄMNA IN ALLA HANS KOPPEL

TILL RÖDA KORSET!

FY va trist blogginlägg detta blev... Värsta klagobloggen..

Nu plockar jag fram klickern å tränar Niro i lite hjärngympa, då kanske han blir lite nöjd & normal igen.

I veckan har Niro fått kortisoninjektioner i båda framtassarna. Förhoppningen är att hältan ska försvinna så han slipper felbelasta så mycket hela tiden. Det är 3 tår på höger tass och 2 st på vänster som han fått injektioner i. Redan nu inbillar jag mig att jag ser en skillnad, även om det bara gått 2 dagar.

Att en så liten skada som ett litet fragment av en broskbit mindre än en ärta ska ställa till det.

 Snacka om att tårna ser ännu krokigare ut då de är rakade!! Lillfulisen min..

Hans tassar påminner lite om min mormors fingrar, lagomt knöliga och krokiga...

Är ni med och håller tummarna för lilleman?

Rottisträff

Piteå

Brukshundklubb

1 Maj kl 10-16

kl 10

Samling & presentation

11-13

Träningspass 1

Är vi många delar vi eventuellt

upp oss i olika grupper

*uppletande

*Spår

*lydnad

13-14.30

lunch

Vi beställer mat från pizzerian eller äter medtagen mat

alla betalar för sin egen mat

14.30-16

träningspass 2

16.30

Avslut för dagen

Anmälan senast 26/4 till

Camilla Boström

camilla__b@hotmail.com

(obs!! 2 st underlines)

eller 070-3684477

SPRID GÄRNA VIDARE TILL ERA ROTTISVÄNNER!!

 Jobbade hela natten i lördags. Det var nöjen på hotellet så jag lyckades hålla mig ganska så vaken ändå. Kom hem kl 07 och stupade direkt i säng. Niro fick stanna kvar hos Mams & Paps där han slapp ligga och sova halva dan. Men det blev inte att sova så länge, vaknade först vid 9 och var totalt förvirrad! Kunde inte minnas hur jag tagit mig hem, vart Niro var eller vilken tid på dygnet det var. Sen var jag så otroligt kissnödig så jag var tvungen att stiga upp... Så då piggnade jag ju till och hade svårt att somna om igen. Steg tillsist upp vid 11.30

Hämtade upp Niro, blev bjuden på lunch och ringde sen till Ingela. Vi bestämde att vi skulle åka och grilla. Mysigt och gott.

Jag lindade Niros framtassar så han skulle kunna springa lite lös, vilket han uppskattade väldigt mycket! Dock blev det ganska mycket pinn-gnagning och korvtiggning... Det blev ett par timmar ute i friska luften.

Då jag kom hem var jag helst slut, så krashade i soffan och här har jag suttit hela kvällen. Nu är det dags att gå och lägga sig.  

I morse kom Cuda då IBe skulle iväg och jobba. Hon fick fortsätta sova med oss nån timme, det var alldeles för tidigt för oss och stiga upp! Det gick då bra, hon kura ihop sig i sängen och Niro gick och la sig i sin bädd. Lugn och skönt.

Vi gick en promenad då vi stigit upp, Niro hade dock lite svårt att inse att Cuda inte riktigt ville busa med honom... Sen var det frukost och lite läsning.

När IBe kom från jobbet möttes vi upp på stan. Tog en fika och satt och tittade på lite folk. Det var första gången jag var på stan sen nångång vid jul. Som tur var hade jag inte med mig några pengar, utan bara 30 kr till fika.

Eftermiddagen var vi till Luleå igen, Niro sköter sig jättebra i vatten treadmillen. Går superfint. Kvällen spenderades på klubben där det var "inträdesprov" till tävlingslydnadskursen vi ska gå. Niro skötte sig fint, även om han börjat vara väldigt lättdistraherad av andra hundar. Det går bra då vi tränar med våra träningskompisar, men då det är nya hundar är det lite svårare. Så det är bara att träna vidare på. 

JIPPIE

Jag får tillbaka ett 4-siffrigt belopp i år! NAJS.

Dock är pengarna redan 10 minuter efter att jag öppnade kuveret öronmärkta. Men bara till nyttiga saker.